...och högt ska det vara också ;)

Lilla Kissen är nöjd. Hon har sovit och ätit och undersökt utrymmet medans jag har sovit efter nattens jobb. Hon har ätit upp nästan en hel burk med Pussi och stoppat i sig gamla kissens "hårdknulingar". Hon har inte varit och bajsat på lådan ännu. Så försäkerhets skull så fick Hon första avmaskningsdosen med Flubenol pasta på sina tassar.

Så fort hon inte har koll på vart jag tar vägen så är hon efter mig och kollar vart jag tar vägen. Liten bebis som verkar otroligt trygg i sig själv med ett lika stort självförtroende som vår gamla 18-åriga drottning Sonja som vi avlivade i maj 2009 pga att njurarna slutade att funka.

Inatt eler tidigt imorse så skulle jag svänga av en väg in på en mindre för att dela ut tidningar. Samtidigt som jag svänger upptäcker jag något som ser ut som en isklump tappad från en bil. Ni vet en sån där gråbrun klump som brukarligga mitt i vägen. Eftersom jag svänger samtidigt så smyger jag och börjar rikta in snö/isklumpen mitt under bilen.

Då ser jag till min fasa att klumpen rör på sig och är randig. Stannar i tron att kisse skulle ta sin tidiga frukost och gå. Men nä, kisse vänder sig om och kisar på mig i det skarpa ljuset från billyktorna, burrar upp sig och lägger sig tillrätta. Hmmm, varför då? Påkörd?

Jag sätter på varningsblinkers och går nu ur bilen. Går fram till kisse och börjar klappa klia och prata. Kisse verkar vara en liten ungkatt och börjar genast prata med mig. Reser sig motvilligt upp frå den grushögen hon legat på. Grushögen hade grusbilen tappat. Vet inte om kisse upplevde att hon kunde hålla sig liiiite varm genom att sitta/kura där på grushögen.

Jag lyfter upp lilla kissen i min famn och hela kisse skakar, hon fryser. Jösses tänker jag nu och börjar undersöka kisses kropp i tron om att hon är påkörd, men inget fel hittar jag på kissen. Mellan min arbetsjacka och flera lager tröjor så håller jag kisse. Tar in henne i bilen medans hon sitter under min jacka. Efter 15 minuter skakar kisse fortfarande och då ringer jag min chef och undrar hur/vad jag ska göra. Prova att ta med kisse, annars fryser hon ju ihjäl. När han sa prova så tänkte han på trafiksäkerheten.

Jag provade att åka lite långsamt och kisse protesterade inte nåt. Jag började att åka lite fortare mellan lådorna samt öppna fönstret vid varje låda. Då protesterade kisse högt och ljudligt. Efter sisådär 15 minuter så hade kisse funnit sin plats på nackstödet, fortfarande med högljudda protester när bilen guppade och krängde på dåliga grusvägar.

Snart gled hon ner bakom min nacke. Bra arbetsställning - nope!!! Sakta känner jag att kisse glider ner lite till, och lite till, och lite till, tills hon ligger mellan mig och ryggstödet på svankstödet ungefär. Nu kan vi fortsätta att prata om bra arbetsställning ;) I fyra mil satt jag så. Men vad gör man inte för sina vänner djuren. När kisse gled ner så trodde jag att hon dog, men emellanåt när bilen återigen krängde eller svängde så kände jag att hon rörde på sig, men inte sa hon ett knyst under kvarvarande resan. Hon vände på sig så hon hade nosen inåt bilens mitt istället för utåt mot fönstret.

Jag gissar att hon är runt 6-7 kanske 8 månader, men inte äldre. Ja jo just det, det är en tjej.

Väl här hemma så satte hon vår 10-åriga huskatt på plats. Frallorna satte hon också på plats. Men vad gör en fralla när hon håller på att gå sönder av ren entusiasm... Hon gör allt för att få igång den där hårbollen... Kanske kan frallan lyckas med att lura hårbollen att leka... Hårbollen låter ...akta näsan... frallan skäller lite dovt uppmanande... kisse sätter sig ner... kisse ser svart ut i ögonen och sänker blicken... frallan viftar på svansen (ja det vet vi ju hur det ser ut ;)) ...kisse fräser igen... ...kisse reser på sig och går sakta in under soffan... Och där stannar kisse tills frallorna inte orkar vara vakna längre...

Jag har pratat med Djurskyddet i Karlstad och hon är anmäld som upphittad hos polisen. Djurskyddet ska kontakta mig i eftermiddag/kväll och berätta för mig hur vart jag vänder mig för att kolla om hon är chipmärkt. Veterinärerna är ju stängda en dag som denna och inte ringer jag akut för att åka och kolla det. Kisse mår bra, har ätit och druckit och gosar som om hennes sista stund är kommen. Om det inte dyker upp någon ägare så får hon stanna. Jag föll pladask. Så supergo.

Här e´ lilla kisse

Nu ska jag hoppa i säng och sova liiite innan nästa nattskift.