Fick en ingivelse när jag var och handlade mat inför påskhelgen.

Oftast så är det Magnus som står för matlagningen på vardagarna, jag är bara less på matlagning, men så ibland så glimmar det till i min hjärna ;)

Här kommer något som jag gjorde på annandag påsk.

LAX PÅ SPENATBÄDD

* Smörade en form.

* La spenat i botten. Tog några nävar ur påsen. Använde fryst spenat, men det är nog bättre med färsk (slut i affären).

* Sedan så hade jag i lite grovsalt.

* La i laxbitarna.

* Smulade över en bit fetaost naturell.

* Hällde över 1 dl vispgrädde.

* Kryddade med frysta franska örter

* Så skjuts in i ugnen.

Till det serverade vi pressad potatis.

Det va inte dumt alls. Tyvärr så har jag ingen bild, för att fotografera matlagningen kommer väl aldrig jag ihåg ;)

Smaklig spis!

Tidigt på förmiddagen var vi på Hagakliniken och kollade Eriks syn. Både jag och sambon har glasögon, så om inte Erik skulle få det var det nästan förvånande. De två äldre barnen har glasögon så det var inget nytt i det, men de fick sina glasögon när de gick på högstadiet och Erik är bara 6½ år, men så är det ju med anlag.

Här, några bilder med Erik idag. Kolla pupillerna, han har fått pupillvidgande droppar. Såklart blev de röda också...

Fick han glasögon... Japp, han fick ett recept som vi ska använda hos en optiker.

Nä ibland funkar igenting. Det gör mig arg, frustrerad, orolig, men framför allt så blir jag så himla ledsen. Jag kämpar för att allt ska bli så bra det bara kan och så ramlar jag och slår mig så hårt på svanskotan att jag undrar om jag bröt den (bildligt talat). Ont i hjärtat och ont i själen. Det är också därför som jag inte orkat blogga senaste dagarna. Tummarna har hållits hårt att allt ska bli bra och så gör ett av barnen ett fatalt misstag och jag blir bara så ledsen. Allt skylls naturligtvis på mig, mamman. Alltid skylls allt på mamman. Varför det? Fråga andra, bättre vetande, jag har ingen aning.

Frallorna fortsätter att mysa i stugvärmen. Gör sina behov snabbt ute och tvärvänder och går in igen. Vem skulle inte göra det om man var tvungen att gå ut och kissa? Kissa ute i -18 grader och därunder är inget för mig. Jag lovar ;)

Idag har det varit ännu en fantastisk dag ute. Sol lysande från en klarblå himmel. Polaroverall är ett måste om jag ska vara ute längre än 15 minuter. Fy attsingens va kallt det är.

Tror det börjar bli ont om mat i skogen för rådjuren. Grannens fåglar hade petat ur en del från matbordet. Vi har sett de vid två tillfällen idag. Jag såg dem häromnatten när jag kom och körde med tidningsbilen. 

På de två första bilderna så äter de i lgn och ro. På tredje bilden kollar den ena upp och börjar ana oråd. Ser nästan ut att vara infogad i bilden. På sista bilden flyr dem åt var sitt håll skrämda av en bildörr hos grannen. De tog skydd i skogen bakom huset och där stannade dem så länge jag var vaken.

Jag lovade bild på stora sonen Johan när han kommit hem. Nu är han hemma med bästa flickvännen Lisa. Skönt at få tanka lite närhet till sonen. När han var liten så tankade han mammanärhet. Nu är det mamma som tankar sonnärhet :)

Lillebror Erik är nog lyckligast av oss alla när storebror är hemma. Han härmar alla ord Johan använder tex ordet nice. Erik viskar ofta hemlisar i öronen på vovvarna och det kommer jag ihåg att jag själv gjorde till mina hundar när jag var barn. Vi har hemlisar nu med, jag och hundarna.

Den vi ser minst av är Maria, hon är mest hos sina kompisar eller sover, men så var det ju när man var 15 år ung.

Den här bilden är från i våras i mars månad.

Måste bara berätta att vi har fått besök av Houdinis ande i vårt hus. Den har tagit Svea i besittning ;)

Igår fredag åkte jag snabbt bort till skolan för att hämta junior vid skolan. Dottern var hemma så jag "smällde" bara igen dörren i en hast. Den är lite trög, man brukar få trycka till den om man inte ska behöva smälla igen den. Bara för att den ska gå i lås. Så i går när jag hade bråttom så smällde jag bara igen den efter mig, utan att låsa.

15 minuter senare när jag kom hem så stod den på vid gavel. F***n skrek jag högt, nu har hundarna rymt.

Men näe, de kom lyckligt ut på trappen för att hälsa oss välkomna hem igen. Så på ren provokation så föste jag in dem och busade upp dem lite och så gick jag ut genom ytterdörren och tryckte igen den.

2 sekunder senare stoppar Svea ut nosen genom dörren med det vackra skrynkliga frallafejset. Lyckligt kikade hon på mig, liksom undrande "-meh, kom du inte hem alldeles nyss?" Jag vill leka mera. Vart tog du vägen?

Så nu blir det till att låsa dörren varje gång vi passerar den.

...har jag varit på eftermiddagen och ikväll. Lämnat, varit på möte kl 13, åkt vidare, lämnat av 14:30, kört hem, kört till gubbens jobb och hämtat 17:30, varit i scoutstugan och lämnat skjortor 17:45, kört vidare och lämnat av gubben och junior vid badhuset (scoutavslutning) 17:55, kört hem och varit på promenad med dogsen och två väninnor, lämnat hundar och utfodrat dem, suttit ner på rumpan och ringt ett samtal och fått beskedet att nu är de två små fyrbenta fröknarna våra och avtal godkända :) (skööönt). Sedan så var det bara att spela in "bonde söker fru" och sedan slänga sig in i bilen och hämta gubben och junior i badhuset.

Jösses!!! Vad stressigt det blev. Korv med bröd till kvällsmat är också mat, men inte alltför glamouröst ;)

Svea fnattar på gärdet i april.