Inlägg publicerade under kategorin Fransk Bulldog

Av Ingrid - 1 juli 2010 23:15

Filippa såg ut så här när jag vaknade idag efter tidningsturen. Ingen aning vad som hänt, men hon såg inte ut så här i morse när jag kom hem efter jobbet. Hon har en platt knöl inunder huden. Den flyttar på sig när man tar i den. Sitter inte fast i käkbenet alltså, men svullen är hon så det heter duga.

Har pratat med veterinären, vi ska avvakta och se om svullnaden går ner eftersom hon äter och dricker som vanligt och allmäntillståndet verkar inte påverkat. Lilla gumman...


    

ANNONS
Av Ingrid - 31 maj 2010 12:00

Mycket har hänt samtidigt som inget har hänt...


Jag har jobbat 17 dagar inklusive mina 5 ordinarie söndagar, de andra tolv är vikarie på det vanliga vikariedistriktet. Så kan det vara när man har små barn hemma. Min ordinarie har tre små barn och när kräksjukan härjar är inte det kul *urk o blä*. Skönt att vi har växt ifrån småbarnsperioden :) Det har i alla fall gjort att jag fått jobba mycket, vilket är bra för kassan, men vissa saker får stryka på foten som bloggen till exempel.

Annars så har det varit jobb i trädgården i slutet av maj och mycket promenader med vovvarna. De har riktiga vårkänslor och far som kossor nyss utsläppta på grönbete.

Har lärt mig att om hundar äter gräs mår de illa och behöver kräkas, men det gäller inte frallor. De är som kossor i allmänhet. De nosar upp utsökta, utvalda grässtrån och så står de där och tuggar och tuggar... Färgen och det som kommer ut där bak ska vi inte prata om...


Frallamys efter långpromenad.

  

ANNONS
Av Ingrid - 7 april 2010 14:36

Idag har de ringt från veterinären. Askan efter henne har kommit dit, så ikväll åker jag och hämtar hem henne. Hon skulle "hem" efteråt. Det bestämde jag och Magnus, mitt i alla tårar när vi väntade på att hon skulle stänga sina ögon. Enskild kremering och hem. Så nu ska jag hämta henne ikväll. Min älskade första fralla. Åååh vad jag saknar henne.


  

Här i vårsolen för ett år sedan.

Av Ingrid - 25 mars 2010 16:30

Det gick inte bra hos veterinären. Vi har inte Dora med oss hem.


När jag svängde ut på stora vägen på väg till veterinären sa magkänslan att det var sista resan med Dora.


Redan på väg dit så låg Dora bak i bilen och småpratade med mig hela vägen. När vi svängde upp på parkeringen hos veterinären så blev hon tyst.


Veterinären kollade en massa reflexer och styrkan i både bakkroppen och frambenen. Reflexerna finns, men det verkar som om hon inte får signalerna ända fram till hjärnan. Vad det beror på kan ingen svara på. Hjärntumör, diskbråck eller vad som helst. Hon borde ha svarat på penicillinet om det var en borreliainfektion. Om det var en hjärntumör så borde kortisonet ha minskat tumörstorleken och förbättrat hennes status. Tiden borde ha hjälpt till att läka henne tillsammans med medicinerna. Tyvärr så var det så små förbättringar att veterinären inte trodde på att hon skulle kunna bli bra. Så hon tyckte att Dora skulle få somna in.

Jag ringde efter min sambo som kom inom en halvtimme. När jag stod där och grät och klappade min älskade hushållsgris så tittade hon på mig med sina kloka bruna ögon och så la hon sin högra framtass på min hand, som för att trösta mig. Då tjöt jag ännu mera. Vi klappade och pussade på henne i massor och efter nästan en timme lämnade vi henne.


Nu rullar hon sig i den gröna solvarma mossan där hon är nu.


När vi kom hem blev vi nästan överfallna av två småtjejer som tyckte det var urkul att vi kom hem, men något fattas oss. Det är så attans tomt och så fruktansvärt tyst.

Usch!

Av Ingrid - 24 mars 2010 21:35

...har vi haft idag. Vi ska träffas imorgon torsdag kl 13:45 så hon får göra sin bedömning. Med både skräck och spänd förväntan går vi dit imorgon för att höra vad de har att säga.


Dora gör framsteg även om de är små. Hon håller upp huvudet allt längre stunder. Hon balanserar kroppen allt bättre, fortfarande liggande, och med dålig styrsel i frambenen. Den stora förändringen idag är att hon sparkade ifrån när vi va ute och kissade. Hon ligger ju fortfarande ner på magen när hon är ute och ska kissa.


Alltså ibland kan jag inte låta bli :)


           

Av Ingrid - 22 mars 2010 23:53

...är Dora idag. Hur ska man kunna mäta förändringar? Det är jättesvårt att klura ut det, men vi ser alla små positiva förändringar som om att det går i rätt riktning. Sedan så måste det få ta den tid det tar tänker jag. Utvecklingen får inte avstanna, utan måste gå framåt.


I morse så drack hon några slick i en vattenskål, liggandes upprätt som igår. Fast vi ser att det inte funkar så bra ännu. Hon klarar inte av att böja på nacken så hon kommer åt innehållet på fatet, så vi fortsätter att ge henne i en doseringsspruta. Idag har jag masserat hennes båda sidor, men också har jag hållit henne i upprätt läge flera gånger idag.


Jo just det. Hon har faktiskt kissat när jag burit ut henne idag. Hon har legat i upprätt läge.


Imorgon har jag en ny telefonkontakt med veterinären som varit på tjänsteresa. Ska bli intressant att höra vad hon säger. 


  

En bild från innan Dora blev sjuk.

Av Ingrid - 21 mars 2010 21:58

...som inte fattar någonting.


Precis som jag skrev i förra inlägget så har det liksom varit en mellandag idag. Varken bättre eller sämre. Dora har velat vara nära och talat om det.


Så fel vi hade... Eftersom jag jobbar natt så har jag sovit på dan idag och för att inte väcka mig så har Magnus mer eller mindre suttit hos Dora och klappat henne för att hon ska vara tyst och nöjd. Han har haft henne ute för att kissa massor av gånger. Mer än hälften av gångerna har inget hänt. Dora har fått både mat och vatten och sin medicin.


Så nu ikväll så skulle Erik gå och lägga sig och eftersom jag ska jobba inatt också så fick Erik lov att somna i min säng och sova resten av natten i den, då la husse Dora på fällen bredvid soffan i vardagsrummet och hon börjar gnälla, "boffa", och liksom vifta med huvudet. Nu är det färdigt tänkte jag. Tog tag i henne och frågade henne vad hon ville. Inte för att hon svarade mig, men något gjorde att jag lade henne försiktigt på bröstkorgen lite mer upprätt. Så låg hon några minuter, upprätt med bra hållning i nacken. Sedan lade hon ner huvudet, men inte helt på sidan utan med hakan mot fällen så mycket hon kunde. Lite mera upprätt än att bara ligga på sidan. Därefter så har hon varit tyst och helt nöjd.


Det var alltså det här som våran bestämda hushållsgris ville. Det var bara vi, husse och matte som inte hajjade någonting.


  


Med andra ord en liten, liten förbättring, men trots allt något positivt.

Av Ingrid - 21 mars 2010 19:06

... har bara varit otroligt sällskapssjuk. Vill vara nära, inget annat har varit ok. Inga förändringar från igår, varken sämre eller bättre.

En liten bild på kämpen.

  


Kissa med husse är helt ok, men inte med mig. Hon hänger i husses famn, kissar. Förnöjt drar upp benen under sig efteråt. Har fått förklarat för mig att hon inte vill visa mig som "ledartik" att hon är dålig, för då skulle jag avvisa henne från flocken och lämna henne. Så kanske det är. Men kissar hon med mig så är hon väääldigt kissnödig och har inget annat val. Tur att husse duger iaf.

Presentation


Bloggen om våra frallor och livet i största allmänhet. Klicka på bilderna så kommer dem upp i större format. Allt bildmaterial är copyrightskyddat så fråga först innan du "lånar".
Tack och Välkomna hit!

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2012
>>>

Väder

Vädret Ulvsby

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Portaler och listor

Kategorier


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se