andreas

26 januari 2010 21:55

Dom tar livet av sig. Så enkelt är det. För blir man påkörd av ett tåg är man antigen Ûberklantig eller så har man dödslängtan. För det går inte att missa ett tåg.
Inte ens om man är döv. Nog för att jag har hört om döva som blivit påkörda men det är ju för att dem är ouppmärksamma.

Ingrid

26 januari 2010 22:09

@ Andreas:
Ja min bestämda uppfattning är att båda personerna har valt att ta sitt liv. Men det som är obehagligt är att det kan "smitta" att ta sitt liv på just denna plats i Karlstad. Vad som värre är att nära anhöriga och/eller sjukvården har missat deras varningssignaler eller att de anhöriga inte har blivit lyssnade på. Den nollvision som psykvården har pratat om är orimlig i dagens otillräckliga vård.

Jag hoppas att det nu får bli lugnt ett tag.

Lena

26 januari 2010 23:06

Ja visst är det så, lägger man sej framför ett tåg, så vill man inte leva, det är inte ett rop efter hjälp... men visst! vägen dit hade nog i många fall kunnat förhindrats om det funnits mer tid för folk som mår dåligt, om det inte var så orimligt långa väntetider på samtal & hjälp...
Här i vår stad har åxå skett tragiska tåg olyckor, en där 2 unga tog sina liv hand i hand, en flick 13 år och hennes pojkvän på 15 tror jag dom var...
Hoppas för övrigt att du mår bra!! även om världen runt oss ibland är mörk...
Kram kram! /Lena

JoakimE

26 januari 2010 23:55

Brukar tyvärr bli såhär när media rapporterar om självmord framför tåg, andra människor får inspiration av det hela, modet att själv våga. Brukar alltid bli en epedemi av personer i spåren efter sådan här rapportering, därför är det inget vidare bra att skriva om det. Efter fotbollsmålvakten i Tyskland som ställde sig framför tåget i höstas var det en period där det så gott som dagligen, ibland två ggr/dag kunde vara påkörningar, något som givetvis är oerhört påfrestande för oss som jobbar inom järnvägen!

andreas

27 januari 2010 00:42

Det ordnar nog upp sig. Det gör det alltid. Men sen att psyk inte lyssnar det kommer aldrig ordna sig.

Ingrid

27 januari 2010 01:25

@Lena:
Jag är genomförklyld, annars så lunkar livet på.

Vi väntar oväder här under morgondagen. Ska ju komma en del snö har jag sett på väderprognoserna.

Kram

Ingrid

27 januari 2010 01:43

@Joakim:
Vet inte riktigt vad jag ska svara på din kommentar.

Min lillebror är precis färdig lokförare. Han brinner för att få köra tåg. Jag fasar för den dagen han råkar ut för detta. Han är 21 år nu. Statistiken talar för att han kommer att råka ut för det, inte om utan att, och att och risken för att råka ut för det flera gånger är hög.

Samtidigt som jag förstår vad du menar med att inte skriva om det så är det också viktigt att göra medmänniskor uppmärksamma på människor som är på platser dem inte ska vara på. Ni som jobbar på järnvägen och framförallt spåren har väl alla speciella kläder, såg att det visst kallades för varselkläder. Så om man ser någon som inte har dessa speciella kläder på sig borde man reagera och påkalla andras uppmärksamhet fort alternativt ringa polisen omgående. Det syns naturligtvis inte alltid att någon obehörig vistas på spåren men om det syns menar jag.

Vid ett självmord så är det många som berörs i den dödes närhet men när han/hon tagit till så här drastiska metoder så blir så många flera inblandade och drabbade. Jag förstår att det är oerhört påfrestande för er som jobbar inom järnvägen.

anna

27 januari 2010 22:15

På något sätt underlättade det för stunden för mej att läsa att den bron har fått uppleva fler självmord..Är ganska nyinflyttad i stan och ovetande om söndagens händelse. Som jag skrev i kommentaren innan,så blev jag vittne till händelsen i går,med ett stort frågetecken om det var självmord eller om han "bara"skulle gena till andra sidan spåret framför ögonen på mej...Någonstans ett lugn att det inte kunnat funnits något jag kunde göra för att hindra händelsen om personen då redan hade bestämt händelseförloppet..

andreas

31 januari 2010 12:56

Varför i helvete skulle han gena till andra sidan när det går att gå under bron?! Och om han nu var tvungen att gena SÅG HAN INTE TÅGET!?!?!?! Hur korkad får man bli.

Lena

1 februari 2010 11:01

Hoppas allt är väl med er!
Kram! /Lena