Nä ibland funkar igenting. Det gör mig arg, frustrerad, orolig, men framför allt så blir jag så himla ledsen. Jag kämpar för att allt ska bli så bra det bara kan och så ramlar jag och slår mig så hårt på svanskotan att jag undrar om jag bröt den (bildligt talat). Ont i hjärtat och ont i själen. Det är också därför som jag inte orkat blogga senaste dagarna. Tummarna har hållits hårt att allt ska bli bra och så gör ett av barnen ett fatalt misstag och jag blir bara så ledsen. Allt skylls naturligtvis på mig, mamman. Alltid skylls allt på mamman. Varför det? Fråga andra, bättre vetande, jag har ingen aning.

Frallorna fortsätter att mysa i stugvärmen. Gör sina behov snabbt ute och tvärvänder och går in igen. Vem skulle inte göra det om man var tvungen att gå ut och kissa? Kissa ute i -18 grader och därunder är inget för mig. Jag lovar ;)

Idag har det varit ännu en fantastisk dag ute. Sol lysande från en klarblå himmel. Polaroverall är ett måste om jag ska vara ute längre än 15 minuter. Fy attsingens va kallt det är.

Tror det börjar bli ont om mat i skogen för rådjuren. Grannens fåglar hade petat ur en del från matbordet. Vi har sett de vid två tillfällen idag. Jag såg dem häromnatten när jag kom och körde med tidningsbilen. 

På de två första bilderna så äter de i lgn och ro. På tredje bilden kollar den ena upp och börjar ana oråd. Ser nästan ut att vara infogad i bilden. På sista bilden flyr dem åt var sitt håll skrämda av en bildörr hos grannen. De tog skydd i skogen bakom huset och där stannade dem så länge jag var vaken.